Falkenberg historia

Historia

1800-talet – Modernisering

För Falkenberg innebar 1800-talet stora förändringar. Industrialiseringen spred sig över hela landet och kommunikationerna byggdes ut. För Falkenberg i den utsträckningen att det blev en centralort.

En stor förändring under 1800-talet var att man satsade stort på att utvidga hamnen. Orsaken var att ett av de största rederierna, Hallands Ångbåtsaktiebolag, inte tillät sina fartyg åka in i hamnen. Detta eftersom det var för grunt. I början löste man detta genom att de större fartygen fick lägga ankare en bit ut och att man därefter transporterade ut godset till fartyget i mindre båtar. Detta var självklart inte en långsiktig lösning vilket gjorde man köpte in mudderverk, i mitten av 1800-talet, för att hålla tillräckligt djupt. Något som inte var helt enkelt då sand hela tiden drev in mot land av undervattensströmmar. När djupet blev tillräckligt kunde hamnen utvecklas rejält och fick både tullkammare, stapelsstadsrätt samt sjömanshus.

Även järnvägen byggdes ut rejält på 1800-talet. Första spadtaget togs 1884 och snart var det en stor ekonomisk tillgång för staden. När sedan järnvägen helt och hållet skulle skötas av staten såldes järnvägen med mycket stor vinst för staden.

Gällande industrier växte bland annat Dan Lundgrens Läderfabrik och Falken (bryggeri) sig stora under detta århundrade. Bägge dessa företag har under olika tider varit det största företaget på orten.

Under 1800-talet öppnades även stadens första telegrafstation (1866) som sedan anslöts till rikstelefonnätet 28 år senare. I slutet av 1800-talet byggdes även ett sjukhus vilket stod klart 1897. Däremot användes det enbart fram till 1925. Idag är byggnaden en gymnasieskola.

Även inom jordbruket genomfördes stora förändringar. Skiftesreformen, som genomfördes i stora delar av Sverige, skapade stora fördelar för ett bättre jordbruk. Utöver det började man även använda nya och bättre sätt att gödsla sina grödor.

Med en modern hamn, ett flertal industrier, järnväg och telegrafstation blev därmed Falkenberg den självklara knutpunkten för alla småsamhällen kring Falkenberg. Men trots bättre levnadsstandard och industrialiseringen var det många som valde att emigrera från Falkenberg på 1800-talet. Fördelarna var helt enkelt inte tillräckligt stora för att stanna och Halland var under en period den del av landet som det var flest som emigrerade ifrån (i förhållande till befolkningsmängd). En orsak till att många emigrerade var att befolkningsmängden ökade mycket fort. År 1854 var det enbart 941 personer som bodde här och 66 år senare var det 4452.